Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om skillnader finns i hur stora miljöhänsyn som tas vid Offentliga upphandlingar i kommuner där en aktiv miljöstrategi finns integrerad i förvaltningarna än i kommuner där de inte integrerats.Jag har utfört en fallstudie på tre kommuner i Sverige där jag kvantitativt samt kvalitativt jämfört förfrågningsunderlag från tre typer av Offentliga upphandlingar. Den kvantitativa undersökningen har utgått från Miljöstyrningsrådets och Vägverkets kriteriedokument som ger rekommendationer för hur miljökrav kan ställas vid Offentliga upphandlingar.Utifrån tidigare teorier om hur institutioner över tid formar normer och värderingar samt påverkar individers handlingar har jag utformat tre hypoteser där slutsatsen kunde dras att en av hypoteserna stämde. Jag kom fram till att oavsett om kommunen hade integrerat en aktiv miljöstrategi eller inte syns inga större skillnader i hur stora miljöhänsyn som tas vid Offentliga upphandlingar. .

Under senare tid har Offentliga upphandlingar kommit att utnyttjas som politiskt styrmedel i hög utsträckning. Miljörelaterade krav ställs på leverantörer för att säkerställa de politiska ambitioner som finns hos det offentliga, dock uppstår problem då kraven i många fall utformas på sådana sätt att de kommer i konflikt med regelverket och hur det ska tolkas. Uppsatsen utreder förutsättningarna för att ställa miljökrav i Offentliga upphandlingar som går längre än EU-lagstiftningen och fokuserar på tre identifierade problemområden. Upphandlande myndighets ställning som marknadsaktör kontra marknadsreglerare, kopplingen till kontraktsföremålet och möjligheten till kontroll av uppställda krav. Utgångspunkten för uppsatsen tas i de omdebatterade svenska djurskyddsdomarna Rättvik- och Sigtunamålen, för att sedan behandla de tre problemområdena och relevanta EU-domstolsavgöranden i anslutning till dessa..

I LOU regleras kommunala och statliga myndigheters anskaffningar av byggentreprenader, varor, tjänster och byggkoncessioner. Upphandlingsbestämmelserna har tillkommit för att säkerställa att invånarna får det bästa och det mesta för skattepengarna. LOU har sin grund i EU-rätten och EU:s upphandlingsdirektiv. Direktivet omfattar inte alla upphandlingar, exempelvis omfattas inte upphandlingar vars värde underskrider vissa belopp, så kallade tröskelvärden och upphandlingar av B-tjänter, vilket avser upphandlingar av bland annat hälsovård, socialtjänst och undervisning. Sverige har dock valt att införa bestämmelser även för upphandlingar som inte omfattas av direktivet.I denna uppsats behandlas arbets- och anställningsvillkor i Offentliga upphandlingar.Det har förekommit att upphandlande myndigheter har ställt krav i upphandlingar på att leverantörerna ska vara bundna av kollektivavtal.

Att utveckla hållbart innefattar att behoven hos den nuvarande generationen möts utan att äventyra framtida generationers möjligheter. En integrerad syn på hållbarhet är viktig eftersom de tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) är förbundna med varandra. Samhället ställer krav på arbete kring hållbarhetsfrågor och att företag tar ansvar för sina organisationer. Offentliga upphandlingar innehåller krav på att företag kommunicera sitt arbete kring hållbar utveckling. Studien visar på att IT- företag känner denna press och de arbetar ständigt med att förbättra sättet de kommunicerar och presenterar arbetet kring hållbarhet.

Uppsatsen tar upp frågan huruvida upphandlande enheter kan ställa krav på svenska kollektivavtal vid Offentliga upphandlingar utifrån både nationella och gemenskapsrättsliga regler. Ämnet är aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun väckt stor diskussion i media då ärendet i nuläget ligger hos EG-domstolen.De juridiska områden som berörs är europeisk integrationsrätt, arbetsrätt och upphandlingsjuridik. För att besvara frågan har vi utrett vad är gällande rätt på området genom att undersöka relevanta rättsfall samt tagit upp hur frågan diskuteras i den svenska samhällsdebatten. Utifrån detta har vi svarat på frågeställningen och diskuterat kring en framtida lösning på problemet. I nuläget kan den upphandlande enheten inte ställa dessa krav men vi ser en eventuell förändring i framtiden..

Syftet med studien var att behandla utvärderingsfasen inom Offentliga upphandlingar och mer specifikt från ett leverantörsperspektiv. Offentliga upphandlingar utförs för att få bra kvalitet till ett lågt pris. De kan utföras genom lägsta pris eller ekonomiskt mest fördelaktiga anbud. Genom begärda avslutade upphandlingar kunde modeller som använts identifieras ända ner till dess korresponderande matematiska modell. Poängvägningsmodeller anses inte konsistenta på grund av att de påverkas av irrelevanta variabler likaså den relativa kvalitetsvärderingsmodellen i teorin.

I denna uppsats behandlas förfarandet kring offentliga upphandlingen ur ett upphandlarperspektiv. Problemet som behandlas i uppsatsen grundar sig i komplexiteten i upphandlingsförfarandet med utgångspunkt i att antalet överprövningar successivt ökar med åren på området, något som har diskuterats som ett problem bland annat i flera rapporter från konkurrensverket, finansdepartementet och Stockholms handelskammare. Komplexiteten kring de upphandlingar som sker ute i landet har lett fram till uppsatsens syfte; att undersöka vad som är grunden till de problem som kan uppstå i upphandlingsförfarandet. Beror det på kunskapsbrist, oklar reglering, eller något annat? Detta har sedan även undersökts djupare genom en studie av Uppsala kommun.I denna uppsats så redogör jag först för upphandlingsförfarandet utifrån hur det ska gå till i och med gällande lagstiftning i LOU.

Inledning: Offentliga organisationers upphandlingar är ett ämne som är intressant både ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv och ur ett medborgerligt perspektiv. Dels på grund av att den offentliga sektorn utgör en viktig del av den svenska ekonomin och dels för att dessa upphandlingar regleras i den omskrivna och omdebatterade lagstiftning Lagen om offentlig upphandling (LOU). Till detta kan läggas de problem och svårigheter som existerar vid inköp av komplexa tjänster. Syfte: Att analysera hur offentliga organisationer hanterar sina leverantörsrelationer i upphandlingsprocessen för att säkerställa en god tjänstekvalitet, vid inköp av komplexa tjänster, med perspektiv på fri konkurrens och nära relationer. Disposition: Vi har valt att disponera vår uppsats som en vandring offentliga organisationer vandrar för att nå sitt mål som vi definierar som god tjänstekvalitet.

Hållbarhetscertifieringssystem är något som kommit att användas i allt större utsträckning sedan införandet i Sverige under 2000-talet. Idag ökar antalet hållbarhetscertifieringar kraftigt för projekt i fastighetsbranschen medan anläggningsbranschen enbart certifierat ett fåtal. Orsakerna till den intressanta utvecklingen har studerats genom att ta reda på hur anläggningsbranschens beställare i offentlig sektor ska kunna ställa krav på användning av hållbarhetscertifieringssystem utan att strida mot lagen om offentlig upphandling (LOU).Studien har bedrivits i form av litteratur- och intervjustudie. Intervjuer har genomförts med olika aktörer i branschen med syfte att erhålla en branschenig åsikt kring hur man bör ställa krav på användning av hållbarhetscertifieringssystem i Offentliga upphandlingar. Studien har även behandlat hur aktörerna följer upp och utvärderarar arbetet.

Problemställning: Vi har gjort ett antagande att den offentliga servicesektorn i sina upphandlingar i första hand frågar efter den tekniska kvaliteten (vad tjänsten består av) och inte efter den funktionella kvaliteten (hur tjänsten levereras). Förutom att tjänstekvalitet är subjektivt är tjänsterna svåra att värdesätta. Det är något enklare att värdesätta teknisk kvalitet än funktionell och detta beror på tjänsternas särarter. Upphandlingar i offentlig sektor är reglerad av lagen om offentlig upphandling vilket innebär att leverantörerna inte kan påverka kunderna. Det är kundens ansvar att ställa både tekniska och funktionella kvalitetskrav.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur tjänstekvalitet värdesätts i en upphandling inom servicesektorn.Metod: Vi har genomfört litteraturstudier inom upphandling och tjänstekvalitet för att få en förståelse hur tjänstekvalitet kan värdesättas i en upphandling.

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har Offentliga upphandlingar kommit att få allt större betydelse eftersom de nu kan ske inom ett betydligt större geografiskt område än tidigare. En konsekvens av detta är att konkurrensen blivit allt hårdare och nya regler införs i takt med den snabba utvecklingen. Ett av resultaten av den hårda konkurrensen på upphandlingsmarknaden har visat sig vara att en del leverantörer lämnar anbud med onormalt låga priser för att vinna upphandlingskontraktet. Förekomsten av onormalt låga anbud i Offentliga upphandlingar medför allvarliga negativa konsekvenser såsom att konkurrensen snedvrids, effektiviteten minskar och kostnaderna ökar. Detta påverkar både den upphandlande enheten, leverantören som bjudit onormalt lågt, de leverantörer som slagits ut samt konsumenterna.

Det förs idag en aktiv debatt kring hur långtgående möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hänsyn i Offentliga upphandlingar, med syfte att uppnå samhälleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse på marknaden i stort motiverar en sådan diskussion. Något som diskuterats särskilt är möjligheten att ställa krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen är ägnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att ställa nämnda krav i Offentliga upphandlingar. Utgångspunkt tas i respektive kravs syfte vilket är ägnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gäller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav på kollektivavtal.I uppsatsen redogörs för den rättsliga ram som omgärdar den offentliga upphandlingen på EU-nivå och på svensk nationell nivå, med fokus på sociala hänsyn.

Syfte: Syften med denna uppsats är att beskriva och förstå investerings-beslutsprocessen i kommunala verksamheter och ge förslag till förbättringar. Studien belyser processen utifrån tjänstemannaperspektivet i tre kommuner i Hälsingland..

Byggsektorn i Sverige är stor, kring 10 % av den svenska arbetsmarknaden räknas in i denna sektor. Eftersom byggbranschen är så stor är det viktigt att den fungerar effektivt. Denna studie har därför inriktat sig på att undersöka hur strategisk partnering kan användas på ett mer framgångsrikt sätt mellan levererande företag och kunder i den offentliga sektorn. De budget- och tidsramar som tagits fram överskrids ofta, och kvaliteten på det som byggs uppnås inte i tillräckligt hög grad. Till stor del härrör detta från det faktum att offentliga upphandlare ofta gör sina upphandlingar baserat på det lägsta priset, och ej tar hänsyn till andra ?mjuka? faktorer.

Årligen omsätts 500 miljarder kronor vid Offentliga upphandlingar. Dessa upphandlingar kan handla om alltifrån kontorsmaterial till IT-konsulter. Detta innebär att det är en väldigt stor bredd på de företag som fungerar som leverantörer och anbudslämnare. Personerna som lämnar anbud har varierande kunskaper i anbudslämning och datoranvändning vilket påverkar deras förmåga att lämna anbud. Att vinna en upphandling kan innebära ett stort tillskott för ett företag och det är därför viktigt att det anbud som lämnas in är korrekt.